Föreläsning, sadel, häst och ryttare
En liten skymt av vad det kommer att föreläsas om den 1 september:
Underskänkeln, Foten skall vara placerad med den bredaste delen i stigbygeln. När foten lätt trycks ned i stigbygeln så ska fotleden vara fjädrande och inte ge ifrån sig ett för hårt tryck. Placeras stigbygelplattan för lång fram under foten så finns det risk för att det blir inflammation i ligament och bindväv.
NY SADEL
Hästen kan få kraftig träningsvärk vid byte till sadel. Så vid byte utav sadel så är det ridning korta stunder som gäller varvat med arbete ifrån marken. Tänk precis som att gå in ett par nya skor.
Här kommer vi framförallt berätta om vilka muskler som är vanligast att få plats och styrka samt hur rörlesen påverkas
Sadelgjorden kan ge punkttryck
Sadelgjorden ska passa till hästens buk, armbåge samt bröstbenets kurva. Vi fick ofta höra när vi skulle lära oss att sadla hästen att sadelgjorden inte får hamna för nära armbågsbenet vilket är helt rätt. Det är minst lika viktigt att inte sadelgjorden hamnar för långt bak.
Hamnar sadelgjorden bakom bröstbenet så .....................................
När hästen kommer i rörlese så förändras kroppen mot när hästen stod stilla på stallgången. Ju mer du kan se vad som händer i rörelse desto mer kan man se vad som hämmas och var det är ok.
Muskler som bär upp en ryttare: Locomotionskedja
Musklerna rör sig i kedjor och det som bär upp ryttaren är kraften ifrån musklerna som rör sig ifrån bakdelen och fram över bålen i rörelse och hästen är beroende av att halsen får röra sig fritt och i balans
Hamstrings, M. Gluteus medius, M. Longissimus dorsi och Obliquus internus abdominis och M. Rectus abdominis. Fart som genomströmmar ifrån calcaneus (hälbenet) fram i cervicalkotorna (halskotorna)
En häst kan inte gå med spända bukmuskler hela tiden så att det är bukmuskulaturen som bär ryttaren är inte riktigt sant
