Lydnad... eller?

 

Förr i tiden var det så att - Gör du inte som jag säger så SKRIKER jag och blir hård i min hantering. Vi har idag kommit längre än så. Hästen är ingen maskin som SKA! Hästen finns inte till för att tillfredsställa mitt behov av att bestämma över någon.

 

 

Vill jag att hästen ska lyda oavsett? Om den känner obehag, smärta som inte behöver vara så hög egentligen men nog så jobbig den stunden jag "kräver lydnad"

 

 

Om hästen inte förstår? Försöker göra sitt bästa vilket de näst intill alltid gör för sin människa. Ska jag då kräva att det blir rätt till 100%? Eller ska jag kanske nöja mig med att vi kommer halvvägs?

 

Min tankesätt är:

 

Bort med tvång som fixerande händer, hård skänkel, pisk som används som ett redskap som säger "gör du inte som jag säger så.... " och lär dig kommunicera med hästen på ett positivt vis.

 

Jag har själv haft det tankesättet att jag MÅSTE bestämma över hästen. Men jag har alltid haft en känsla att det inte känts helt ok.. Jag ville jobba mer ifrån marken med min kompis och när hästen förstod både ifrån marken eller ifrån ryggen så överöste jag beröm till hästen. Då fick jag höra att det räcker med en klapp. Överdriv inte berömmet :O

 

Man var ju inte en bra ledare om man inte hade en "LYDIG" häst.

 

 

För exakt 22 år sedan fick jag upp ögonen för att hantera och kommunicera mer ifrån marken innan jag satt upp. Jag är så glad och stolt att jag inte fastnade i det "gamla" utan vågade se ut i gråzonerna.

 

Det var mitt fullblodssto Rutger Spinell som var den första att få upp ögonen på mig. Fullblod är ofta väldigt kloka och känsliga. Spinell sa prompt ifrån att - Jag lyssnar inte på dig om du inte förklarar bättre. Jag vågar inte göra läskiga saker som du ber mig göra om du inte visar hur jag ska göra för att inte bli osäker.

 

Så började det och jag bär alltid med mig de ord min veterinär sa till mig för tjugo år sedan.. Ett fullblod kan du inte tvinga till något du måste be snällt.

 

Sedan dess har jag sett och känt själv att det går så mycket bättre och faktiskt fortare fram de flesta gånger utan att behöva visa vem som bestämmer.  Utan istället ingått i ett genuint kompisskap med hästen istället för att vara den där otrevliga chefen som bara gapar så fort jag gjort ett misstag inte förstått min uppgift. Eller haft huvudvärk och gått på lågvarv.

 

Det är faktiskt så enkelt att man kan jämföra med sig själv. Ja jag vet att jag är människa och hästen är ett djur.

 

Men man kan relatera till:

 

  • Jag mår inte så bra idag
  • Shit, jag förstår inte ett ord av vad hon säger?
  • Du är inte trevlig att vara med. Nästa gång låtsas jag att jag är upptagen med annat.
  • Jag är sååå hungrig, måste äta innan jag gör något annat.
  • Nä, alltså detta gör så ont, jag måste vila en stund.
  • Jag är såå trött, jag orkar inte just nu.
  • De förbaskade flugorna irriterar mig jag vill inte vara ute nu!

 

 

Glöm aldrig bort varför du en gång i tiden ville tillbringa din tid runt dessa vackra, kloka underbara varelser

 

 

 

 

 

 

 

(C) ATS HÄSTUTBILDNINGAR

12 dec 2016

Comments powered by Disqus