Muskellära – vad är det?

Här kommer ett litet utdrag ifrån vår grundläggande muskellära:

 

Musklernas främsta uppgift är att medverka i kroppens olika rörelser. Musklerna fäster in på skelettet och varje muskelände fäster med en sena eller med en aponeuros in till skelett, brosk eller ligament. Origo senan är den sena som sitter mest centralt på kroppen och rör sig minst vid arbetet och insertio senan fäster längre ifrån kroppens centrum och rör sig mest vid muskelarbete. Detta för att få en optimal hävstångseffekt.

 

Hästens skelettet är byggt för att få så bra hävstångseffekt som möjligt.

Med kunskap om var muskler fäster samt dess funktion så lär vi oss vilka muskler som samverkar vid olika rörelser som ska utföras så lär vi oss vilka muskler som vi skall fokusera på när vi tränar hästen.

 

Struktur:

 

Muskelbuken är muskelns effektivaste del. Buken delas upp i flera buntar och dessa muskelbuntar innehåller en mängd muskelceller (muskelfibrer). Dessa kan dra ihop sig i förhållandevis till varandra och förändra cellens form. De skapar då tillsammans en eller flera rörelse/rörelser.

 

 

Muskeln tillsätts av syre samt näring ifrån blodkärlen som finns i muskeln. Blodkärlen löper med bindväven som finns i muskeln och runt muskeln muskelcellerna. I bindväven finns det också massor av nerver som ger muskeln signaler om den skall slappna av eller dra ihop sig.

 

Muskeln tunnas ut vid båda ändarna och övergår mer till bindväv/senor. Själva senorna är väldigt starka och ska kunna stå emot olika krafter som uppstår i samband med muskelarbete.

 

Exempel:När hästen landar efter ett hinder är väldigt påfrestande för frambenen. Det vill till upptränade muskler och senor för just den belastningen som en hopphäst utsätts för.

 

Muskelns viktigaste delar består av vatten och protein.

 

Av proteinerna är aktin och myosin de viktigaste och ligger parallellt mot varandra. När en muskel drar ihop sig dvs kontraherar så får muskeln en signal från hjärnan att dra ihop sig. När nervimpulsen når muskeln så lösgörs acetylkolin (signalsubstans, molekyl som förmedlar en nervsignal ifrån en nervcell till en annan) som för signalen vidare in i muskelcellen.

 

Nervimpulsen inverkar på aktin- och myosintrådarna. Myosin trådarna har små "hakar" som "krokar i" aktintrådarna vid förbrukning av energirik kemisk energi. Muskelfibrerna dras ihop och muskelbuken kontraherar. När impulserna ifrån nervtrådarna har passerat så tillförs kalcium tillbaka till lagren och muskelcellerna kan slappna av igen.

 

Vid styrketräning utvidgar sig de snabba glykolysiska fibrerna i de muskler som tränas.

Det bildas då mer aktin och myosin i musklerna.

 

Låter det intressant? Det är det verkligen, det vill vi lova. 👍

 

Vi har platser kvar i nuläget på vår yrkesutbildning till hästmassör och friskvårdare med sadelutprovning och hästpsykologi samt vad ryttaren i sadeln kan ha verkan på angående muskler och skelett samt ligament och bindväv

 

20 maj 2025